Elprodukter – en utmaning för återvinningen – FokusEnergi.se

Elprodukter – en utmaning för återvinningen

Sverige ligger bra till på återvinning av el- och elektronikskrot. I dag samlar vi in nästan fyra gånger mer än vad EU:s direktiv kräver.

Även om vi är duktiga utgör elskrotet en stor global utmaning med illegal skrotexport och farlig återvinning som orsakar hälso- och miljöproblem i utvecklingsländer.

– Efter att lagen om producentansvar infördes 2001 bildade branschföreningarna för de företag som importerar och säljer el- och elektronikvaror bolaget El-Kretsen som ansvarar för insamling och återvinning av skrotade produkter, berättar Martin Seeger, vd för El-Kretsen.

– De insamlade volymerna ökade ganska starkt de första åren och pikade åren 2006-2008 då det kom många nya teveapparater. Nu har volymerna gått ned en aning, säger han.

Insamlingsvolymerna är till en del konjunkturberoende och beroende av teknikskiften. När de platta teveapparaterna kom ut på marknaden ökade skrotningen av tjockteve. Dessutom har utvecklingen fortsatt men ännu plattare apparater och LED-skärmar vilket innebär att många av de tidigare platta apparaterna kommer att bytas ut inom några år.

– Vi har också konstaterat att statistiken blir lite missvisande om vi räknar insamlade volymer efter vikt. Det beror på att de nyare elprodukterna tenderar att bli lättare. Därför har vi nu också börjat se på antalet inlämnade produkter. Insamling och återvinning av kasserade elprodukter sker med entreprenörer som upphandlas av El-Kretsen. Framme vid återvinningsföretagens anläggningar demonteras och miljösaneras produkterna. Därefter skickas materialet till olika användare beroende på materialslag.

Samtidigt blir produkterna mer komplexa, mindre och innehåller mer plast.

Vad ser du för problem med återvinningen?

Martin Seeger Elkretsen (kopia)
Martin Seeger
– Ett positivt tecken är att flera miljöfarliga ämnen till exempel kadmium fasas ut. Samtidigt blir produkterna mer komplexa, mindre och innehåller mer plast. Detta är en utmaning, främst att ta vara på plasten. Det kommer också nya batterier med litium, kobolt och mangan, vilket innebär nya utmaningar. Det är också viktigt att ta vara på den resurs dessa ämnen utgör. Vi har också sällsynta jordartsmetaller som är svåra att återvinna. De är viktiga men innebär små volymer. Här pågår forskning och utveckling. Lågenergilamporna återvinns i dag och kvicksilvret tas om hand och i Sverige har vi bestämt att det ska slutförvaras. Volymerna bör på sikt minska eftersom LED-lamporna tar över. Bromerade flamskyddsmedel är ytterligare ett problem, men det finns teknik för att ta hand om dessa.

Martin Seeger säger att bilar innehåller allt mer el- och elektronikkomponenter. I dag har branschen ett eget återvinningssystem enligt producentansvaret. Man håller också på att strukturera upp återvinningen av industrins eget el- och elektronikavfall.

Vad har du för framtidsfunderingar?

– Elektronik dyker upp på allt fler ställen och vi behöver utveckla insamlingen och återvinningen av särskilt småelektronik, att utveckla ett insamlingssystem som fungerar bra och är enkelt och säkert. Vidare att återvinningen följer med utvecklingen av nya produkter.

– En annan utmaning framåt är att förhindra den illegala exporten och de stora problem den orsakar i tredje världen. När de insamlade produkterna tagits om hand och är miljösanerat klassas materialen som råvara och kan exporteras. Tyvärr förekommer det illegal export av elavfall, ibland klassat som begagnade produkter, som ofta hamnar i utvecklingsländer där det inte finns någon utvecklad insamling och återvinning, säger Martin Seeger.